Depp och träning
Vaknade i morse utan nån som helst energi i min kropp, det var tungt att gå upp ur sängen. Kan inte säga att det berodde på nått speciellt men energin infann sig bara inte. Deppade en stund innan jag blev trött på mig själv och ryckte upp mig.
Tog en sväng till Dingle och inhandlade dragkedjorna till våra klänningar. Äntligen har vi allt för att kunna slutföra projektet Prickig klänning. Vem vet kanske har jag ett slutresultat att visa i helgen?! Efter det åkte jag hem till Sandra och drack kaffe i några timmar. Det var skönt att komma hemifrån en stund.
Sen åkte jag hem och väntade på Lovisa, vi skulle åka och träna. Jag gillar verkligen att träna. Det känns som att man får rensa skallen lite, för 1 timme har man nått annat att tänka på. Sen är det inte nått negativt att siffrorna på vågen sakta men säkert klättrar neråt. Jag har en kropp som så tydligt visar att jag fött barn, ett barn som inte fick följa med mig hem och det är skitjobbigt. Jag vet att jag kankse aldrig kommer få tillbaka den kroppen jag hade innan jag blev gravid, men jag tänker sträva efter en kropp jag trivs med.
I morgon kommer Svante att ringa, jag längtar efter det samtalet. Jag hoppas det kommer bli ett samtal som tar bort klumpen av oro som finns i min mage. Jag vill att han kommer med ett besked som gör att jag kan känna att jag kan gå vidare!
// Mamma till världens finaste Ängel
Tog en sväng till Dingle och inhandlade dragkedjorna till våra klänningar. Äntligen har vi allt för att kunna slutföra projektet Prickig klänning. Vem vet kanske har jag ett slutresultat att visa i helgen?! Efter det åkte jag hem till Sandra och drack kaffe i några timmar. Det var skönt att komma hemifrån en stund.
Sen åkte jag hem och väntade på Lovisa, vi skulle åka och träna. Jag gillar verkligen att träna. Det känns som att man får rensa skallen lite, för 1 timme har man nått annat att tänka på. Sen är det inte nått negativt att siffrorna på vågen sakta men säkert klättrar neråt. Jag har en kropp som så tydligt visar att jag fött barn, ett barn som inte fick följa med mig hem och det är skitjobbigt. Jag vet att jag kankse aldrig kommer få tillbaka den kroppen jag hade innan jag blev gravid, men jag tänker sträva efter en kropp jag trivs med.
I morgon kommer Svante att ringa, jag längtar efter det samtalet. Jag hoppas det kommer bli ett samtal som tar bort klumpen av oro som finns i min mage. Jag vill att han kommer med ett besked som gör att jag kan känna att jag kan gå vidare!
// Mamma till världens finaste Ängel
Kommentarer
Trackback