Vissa saker kan jag styra över, andra inte. Det kan göra mig fruktansvärt frustrerad, för naturligvis önskar jag att jag kunde styra över de saker som är omöjliga för mig att förändra.

Men vissa saker som jag faktiskt kan styra över har jag faktiskt börjat att ta tag i och det känns skönt. Som rökningen tex. När vi kom hem ifrån sjukhuset började jag röka, nikotinet blev min sorgevän. Det låter kanske löjligt, men jag behövde få röka, det hjälpte mig just då. Jag fortsatte röka och för ett tag sen började jag fundera, jag är inte längre där jag var då, jag rökte inte längre pga av sorg.

Jag kommer aldrig säga att jag aldrig ska röka igen, för det kommer jag göra. Men jag har bestämt mig för att jag ska sluta vardagsröka. Har idag inte rökt på 3 dagar! Sen är det ju så att en dag kommer jag bli gravid igen och då får man inte röka, varför inte börja sluta redan nu?


Sen har vi min kropp, som det fortfarande sitter graviditetskilon på. För första gången på 7 månader känner jag mig motiverad till att träna och försöka göra nått åt det, jag har lovat mig själv att försöka. Absolut inte hysterikt på någotvis, soppor, pulver, dieter är inte min grej.  Jag ska försöka träna några gånger i veckan, äta på regelbundna tider och dra ner på godis och fika.


Lite konstigt att känslan av att orka & vilja ta tag i sig själv kan vara så underbar!?!




// Mamma till världens finaste Ängel