Som vanligt kom måndags ångesten i morse, hjärverksamhet var ett ända stort virrevarv. Vet inte varför, kankse sätter jag upp för många mål just på måndag.  Ska i fortsättningen sprida ut mina måsten på alla veckodagar och se ifall det känns lättare.

Sen visste jag att vi skulle till psykologen idag, så varför jag inte nöjde mig med det utan satte upp ännu mera måsten på min lista vet jag inte. Kände mig väl stark och lycklig i lördags och trodde jag skulle klara de.

Mötet med psykologen idag gick iaf bra. Kände i min kropp att fientligheten jag kände förra gången inte fanns idag, det var skönt. Jag ville ha hennes hjälp, jag behöver hennes hjälp för att klara upp vissa saker. Saknaden av Evelina och allt som rör henne tror jag att jag har någorlund kontroll över. Den hjälpen får jag ifrån människor som känner mig och finns med mig i vardagen. Men jag behöver hjälp med att komma över rädslan att göra saker själv, jag måste börja nu. Vet att det inte kommer bli lättare ju längre jag väntar.

Psykologen förstod mig och gav mig en hemläxa tills nästa gång vi ska dit. Ska minst varannan dag göra något själv så som handla, gå en promenad osv. Ska innan skriva ner mina känslor mina tankar om hur det ska bli sen efteråt ska jag skriva ner hur det blev och mina känslor när jag gjort de. Tänker inte komma dit och säga att jag inte har något att redovisa, jag ska klara de!!





// Mamma till världens finaste Ängel