...gjorde jag min första arbetsdag efter det att Evelina föddes död. Jag minns samtalet då jag ringde och sökte jobbet, jag minns också samtalet som sa att jag inte fick komma och jobba för de hade fått till sig att jag skulle vara mammaledig.

Jag blev så himla ledsen...

Några dagar senare efter att jag berättat att jag inte behövde vara mammaledig ringde de igen och frågade ifall jag ville komma och jobba. Jag kommer aldrig att glömma samtalet till Försäkringskassan, då jag fick säga att jag inte behövde deras hjälp längre!

För 1 år sedan gick jag hand i hand med känslan Liten, det var vi tillsammans som åkte och skrev på anställningspapprena och dagen efter åkte till Färgelanda och gjorde första arbetsdagen. Jag kommer ihåg hur nervös jag var, men samtidigt glad och väldigt stolt över mig själv!!

Många gånger har mina tårar runnit, många gånger har jag tyckt synd om mig själv och många gånger har det varit fruktansvärt jobbigt att just jobba. Men med underbara och hjälpsamma människor runt omkring mig och en stor envishet har jag klarat det och det har gett och hjälpt mig så otroligt mycket!!




// Änglaflikkan