Måndag igen, veckorna går fort. Vincent har varit hos oss i åtta veckor idag och när jag tänker på de går veckorna ännu fortare! Sedan Evelina föddes död har tiden varit viktig för mig, eller tiden är något jag tänkt på mer efter det. Först hjälpte den mig att komma vidare, den hjälpte mig att få en skorpa på det stora sår jag bär på. Sedan fanns de de gånger då vi inte alls var överens, tiden var inte ett dugg intresserad av att sammarbeta!

Varje gång jag var ovän med tiden sa alltid Therese "Det är bara tid och Jossan, tid har vi." Det var alltid skönt att höra henne säga de, även om jag inte alltid höll med. Idag är jag och tiden vänner och jag är villig att erkänna att Therese hade rätt hela tiden... Det är bara tid och tid har vi!!




// Änglaflikkan