Ganska ofta tänker jag på Evelina, inte på ett sorgligt sätt utan mer att hon ofta finns i mina tankar. Det gör hon alltid, men kanske lite oftare nu. Ibland tänker jag på henne medvetet, lite för att känna efter hur det känns. Jag vill känna, våga känna och vara medveten om att det är tufft att vara mamma till en Ängel och en levande Lillebror!


Idag ska BVC komma på hembesök till oss, väga lillplutten och titta till gulsoten. Han äter och äter, så konstigt vore det ifall han inte gått upp i vikt =)


// Änglaflikkan