En dikt



Du ligger i min famn
och slumrar sakta in.
Jag kan inte förstå
att du är bara min.

Jag rör försiktigt vid dig,
och smeker lätt ditt hår.
Jag räknar dina fingrar ,
och sedan dina tår.

Hur kan något vi skapat,
vara så perfekt.
En ovillkorlig kärlek,
du i mitt hjärta väkt.

Den biten av mitt hjärta,
du tagit utav mig.
Kan aldrig ges tillbaka,
den tillhör bara dig.


Skriven av Lisa Glans


// Änglaflikkan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0